Hur fungerar ett reningsverk av vår modell, vad sker i dessa ”dyra” burkar som står vid strandkanten på Barlind. Jag skall försöka ge en enkel beskrivning av hur vårt avloppsvatten tar sig genom verket och vad som sker med det. Vi har egentligen två reningsverk som ligger efter varandra, detta för att klara den belastning som kommer att bli på södra Instön. Sist finns det en principritning där man kan följa det hela på bild.

Nedbrytningen av föroreningar som sker i verket är precis detsamma som sker i naturen, bakterier bryter ner de olika föroreningarna och kvar blir en restprodukt som är ”naturen”. Vad reningsverket gör är att ge nedbrytningsprocessen de allra bästa förutsättningarna att göra sitt jobb. Det slam som blir i vårt reningsverk transporteras till Rya reningsverk för behandling och blir till jord.

Avloppet från vårt hus rinner i de flesta fall till en pumpgrop varifrån det pumpas ner till reningsverket. Där samlas det upp i en slamtank som fungerar som en trekammarbrunn d.v.s slam och fasta föroreningar avskiljs och stannar i denna tank, kvar blir ett förorenat vatten dock utan papper och andra fasta föroreningar. Slamtanken måste tömmas 3 – 4 gånger per år och slammet tas om hand av Rya reningsverk i Göteborg. Sist i slamtanken finns ett par pumpar som pumpar upp avloppsvattnet till den biologiska enheten – den stora gröna tanken med stege på.

Den biologiska enheten består av två delar, en övre och en undre del. Underdelen samlar upp vattnet från slamtanken, överdelen innehåller en massa ”plasthjul” där de bakterier sitter som arbetar åt oss. Detta steg är den biologiska behandlingen som sker i en naturlig process med biologisk oxidation. I toppen av tanken sitter en massa spridare som med hjälp av en pump placerad i bottendelen trycker upp avloppsvattnet till spridarna, vattnet strilar ut över plasthjulen där bakterierna jobbar med att bryta ner föroreningarna. För detta arbete behövs det syre, en fläkt trycker in luft i tanken och vattnet blir syresatt när det lämnar spridarna. Restprodukten efter bakteriernas arbete blir ett slam som samlas i den koniska botten av tanken, varifrån det pumpas tillbaka till inloppet på slamtanken. Från den biologiska enheten rinner det renade vattnet vidare till den kemiska enheten, den lilla gröna tanken.

Den kemiska enheten eller flockningstanken består av en enhet med konisk botten. I denna enhet doseras ett flockningsmedel – ferrosulfat – till avloppsvattnet vilket gör att en utfällning av bl.a . fosfater, tensider m.m. binds i flockar som sjunker till botten och det renade vattnet flyter upp till ytan och rinner vidare till en utjämningstank. För att få ordentlig inblandning av flockningsmedlet sitter en omrörare mitt i flockningstanken. Slammet som ligger på botten av tanken pumpas tillbaka till inloppet på slamtanken.

Utjämningstanken är bara en tank för att samla upp vattnet och sedan pumpa det till nästa reningsverk i ett jämt flöde.

Därefter kommer i princip ett likadant reningsverk – det reningsverk som ligger i huset – med samma process som i det nya verket.

När vattnet passerat båda verken rinner det ner i en pumpgrop som pumpar ut det renade vattnet genom en slang som ligger på havsbotten till djuprännan i Instö ränna. Utloppet ligger ca 300 meter ut i vattnet och nere vid botten.

Vad sker när det inte kommer in något avloppsvatten till slamtanken? Då pumpas vattnet runt i varje tank för sig och reningen blir bättre och bättre för varje gång, under vintertid och när det är lite folk ute i husen är inte tillrinningen av avloppsvatten så stor.

Det finns en hel del automatik som styr hela processen – när pumpar skall gå och kemikalier skall doseras o.s.v. Nästan alla pumpar är dubbla för att ge en säker drift och för att skötsel och tillsyn skall vara så enkel som möjligt. Larm finns för att fel skall upptäckas så snabbt som möjligt.

En liten pekpinne på slutet. För att vi skall få en så säker och billig drift som möjligt måste vi hjälpas åt med vissa saker, detta är ett litet reningsverk som påverkas fort av sådant som inte har i ett reningsverk att göra. En god regel:
Bara det som passerat kroppen samt toapapper skall gå i avloppet.
Låt sunt förnuft råda, kemikalier, oljor, lösningsmedel och liknande slår snabbt ut våra arbetare bakterierna och det tar ca 40 dagar att starta processen på nytt. Tops, dambindor, skurtrasor och vad ni vill, försvårar hanteringen av slam och kan ställa till med stopp i systemen. Men detta vet ni ju alla.

A	Inlopp	O	Returslampump
B	Inspektions- och slamtömningsrör	P	Stege
C	Returslamledning	Q	Belysning
D	Sedimenterat slam	R	Varmvattenberedare
E	Flytslamskydd	S	Flödesmätning
F	Sammanbindande ledning	T	Diskbänk
G	Betong eller singel	U	Påfyllning av kemikalier
H	Vattenspridningssystem	V	Doseringspump
I	Fläkt	W	Elskåp
J	Biofilter Bäddmaterial (HUFO)	X	Element
K	Pumpschakt	Y	Kemikalietank
L	Cirkulationspump	Z	Flockningskammare
M	Vattenstyrningsenhet	Å	Sedimenteringsbrunn
N	Cirkulation/Sedimenteringsbrunn	Ä	Returslampump

Detta är ett försök att ge en enkel beskrivning av vårt reningsverk, om ni undrar över något kontakta mig så skall jag svara efter bästa förmåga.

Er driftansvarige
Bo-Göran